Just me

Har kommit till insikt att gränsen mellan att vila/ta det lugnt och tristess är tunn hos mig...ena sekunden är det asskönt med ledigt och andra sekunden vet jag inte vad jag ska ta mig till. Måste vara att jag inte riktigt har vanan inne...märkligt det där egentligen. Ännu märkligare är det att jag fortfarande förvånas över att jag inte kan hantera ledighet när de få tillfällena uppstår. Bäst att jag vänjer mig så det kommer bli en hel del ledighet framöver, eller, det beror ju på hur flitig jag är och hur jag planerar, men i teorin finns det ingen hinder..ska bara se till att det blir så i praktiken också.. 

Nåväl ska iaf ta tag i disken nu och värma på lite mat som blev över från igår. Darling ringde och frågade hur jag ville ha inredningen i garderoben, erbjöd mig att komma över och hjälpa till men det behövdes inte, vila på du fick jag till svar...det tackar vi för :)